Jan Edling säger i dagens DN att facket måste släppa a-kassan. Han tycker att det ska finnas en allmän obligatorisk arbetslivsförsäkring, med a-kassa och sjukförsäkring i ett. Vi gissar att han också tycker att den ska administreras av en myndighet.

Regeringen har just bestämt sig för att utreda bl.a. om a-kassan ska vara obligatorisk och hur den ska organiseras. Man säger att föreningsfriheten ska respekteras, vilket kan vara problematiskt om man tänker sig en obligatorisk avgift till en privaträttslig förening, som arbetslöshetskassorna är. Men man säger också att utredningen ska pröva alternativa organisationsformer.   

Vi tycker förstås att vår a-kassa ska hantera arbetslöshetsförsäkringen – vi kan det här! Till exempel gör a-kassorna färre felaktiga utbetalningar än andra trygghetssystem.  

Tre år ska utredningen ta, sen kommer ytterligare tid för beredning innan förslagen kan bli verklighet. Det ska bli intressant att se vad man kommer fram till och vi vill gärna vara delaktiga i arbetet med att skapa en väl fungerande organisation. Men först är det val och skulle det bli regeringsskifte så kommer utredningen förmodligen få nytt innehåll. Oavsett så har vi några spännande år framför oss.

Vi har inga synpunkter på a-kassornas anknytning till facken, den frågan överlåter vi till andra att driva. Vi vet bara att vi är bra på det vi gör och att vi gärna fortsätter att vara det! 

/Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör och utredare

Nu är den igång igen – debatten om a-kassan. Regeringen har inte sagt så mycket om vad de tänker sig ska hända – en utredning har tillsatts för att se över hela a-kassepaketet, den ska vara klar om 3 år. Oppositionen pratar om sänkta avgifter och höjda ersättningar.
Vad ska hända egentligen? Hur kommer det att bli? Har a-kassan någon framtid? Kommer vi att finnas kvar?
Nu tänkte vi att vi skulle få svar på de frågorna. Och vad kan passa bättre än att ställa dem i Almedalen – beslutsfattare och opinionsbildare på ett och samma ställe samtidigt. Extra intressant tycker jag att det är i år eftersom det är valår.
Vi har samlat fyra intressanta personer för att diskutera a-kassans roll i samhället: Sven-Erik Österberg (S), Tomas Tobé (M), Anna Ekström, Saco, och Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv. Jag tror att det kan bli en riktigt fartfylld debatt. På vår hemsida kan du läsa mer om seminariet.

/Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör och utredare

Regeringen föreslår förändringar i trygghetssystemen för företagare. Ett av dessa trygghetssystem är a-kassan. Hur a-kassan ska vara utformad för företagare har stötts och blötts, senast i en utredning som tog mer än två år. Sen tog det ytterligare ett och ett halvt år till förslag. Och det är kanske inte så konstigt, för det är svårt.

Trygghetssystemens regler är baserade på löntagarnas arbetssituation med regelbundna inkomster och bestämda arbetstider. Handläggningen av företagarärenden är därför inte alltid helt lätt. Och kanske hade vi hoppats på att handläggningen skulle bli lite enklare. En grupp som är extra svår är kombinatörerna, de som både är anställda och företagare, och dessa kommer man nu, just det, att utreda. Än är det en bit kvar innan vi har ett system som funkar lika för företagare som för anställda. Och så kanske det ska vara?

Regeringens syfte med förändringarna är bl.a. att fler ska våga starta företag. Och visst kan det väl vara så att man vågar mer om man vet att man kan få a-kassa om det inte skulle funka. Samtidigt som det självklart inte är trygghetssystemen som ska bestämma om man ska starta företag eller inte, ett företag ska ju bygga på en idé som man tror på. Dessutom ska trygghetssystemen inte snedvrida konkurrensen.

Det blir spännande att se om de nya reglerna ger någon effekt.

Tror du att a-kassans utformning påverkar människors vilja att starta företag?

/Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör och utredare

 

I januari skrev jag om att a-kassan skulle bli en valfråga, och det tror jag fortfarande att den blir. Men i lördags meddelade Sven-Otto Littorin att alliansen inte kommer att driva frågan om obligatorisk a-kassa, de övriga allianspartierna håller dock inte med. Littorin efterlyser en bredare samsyn, över blockgränserna. Kanske blir frågan om frågan ska drivas en valfråga!?

Om inte obligatoriet blir föremål för debatt så finns det fortfarande stoff för att partierna ska kunna hålla a-kassediskussionen vid liv. Jag förmodar att det blir en hel del prat om bl.a. medlemstapp, avgifter och ersättningsnivåer.

Åter till frågan om obligatorisk a-kassa – vad tycker du? Ska arbetslöshetsförsäkringen vara obligatorisk? Om ja - ska den då administreras av en statlig myndighet eller som nu av medlemsorganisationer?

/Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör och utredare

IAF:s senaste medlemsstatistik visar att a-kassorna har fått fler medlemmar, 34 500 på ett år. Och hela 27 000 av dem har sökt sig till AEA.
En del är återvändare, en del nya. Vi är i dag den billigaste a-kassan*, säkert har det spelat roll, men hur stor roll? 

Varför tror du att fler väljer att bli medlemmar? Är det oro för risken att bli arbetslös? Eller är det kostnaden för att vara med - om det är billigt tar jag mig råd.
Och varför ökar akademikernas a-kassa mest? Har akademikerna blivit mer osäkra på sin ställning på arbetsmarknaden?
Vad tror du?

/Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör och utredare

*AEA och Finans och Försäkringsbranschens a-kassa kostar 90 kr/mån.

I går överlämnade de tre ordförandena för SACO, TCO och LO 120 000 namnunderskrifter till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin med krav om höjt tak i a-kassan.

Ibland möts vi av missuppfattningen att man får 80 procent av sin inkomst när man blir arbetslös, att det är de 80 procenten som är taket. Men det finns alltså ett tak uttryckt i kronor, i dag är det taket 18 700 kronor. Det innebär att om du tjänar 18 700 kronor eller mer så får du den högsta dagpenningen, som är 680 kronor. Om man är helt arbetslös blir den maximala ersättningen före skatt 14 960 kronor (5 dagar/vecka, i snitt 22 dagar per månad). Efter de första 200 dagarna sjunker kompensationsnivån till 70 procent, då ska du ha tjänat minst 21 371 kronor för att fortsätta få den högsta dagpenningen ytterligare 100 dagar. Taket har varit detsamma i snart 8 år.

 Kanske är det här en av de enklare reglerna att förstå i vårt annars rätt så komplicerade regelverk. Eller vad tycker du?

 Sven Otto Littorin sa vid överlämnandet att han inte kunde inte lova någon höjning i närtid och att närtid för honom var flera år. Det skulle helt enkelt kosta för mycket.

 Vad tycker du i denna fråga? Ska taket höjas? Hur mycket?

 /Alexandra Oljans Ahlin, Kommunikatör och utredare

 

Att arbetslöshetsförsäkringen kommer att vara ett hett ämne inför årets riksdagsval är inte så svårt att lista sig till. Partierna börjar formera sig och senast var det Socialdemokraterna som på DN debatt beskrev hur man vill förändra arbetslöshetsförsäkringen. Här på AEA följer vi med spänning debatten eftersom de politiska besluten påverkar våra medlemmars rätt till ersättning och vårt sätt att arbeta. Som organisation har vi inga åsikter om politik och politiker men de har många åsikter om oss. Politiken omsätts i praktik som sedan påverkar vårt arbete – vi är en opolitisk politiskt styrd organisation.

Vi ser framför oss en vår och sommar då våra frågor kommer att stötas och blötas.

Vilken fråga tror du kommer att bli mest stött och blött?

/Alexandra Oljans Ahlin, Kommunikatör och utredare

I går lyssnade jag på riksdagsdebatten om arbetsmarknadspolitiken. Riksdagsledamöterna refererade till olika siffror över arbetslösheten. Hur många är i arbete nu jämfört med hösten 2006 då alliansregeringen tog över styret? Hur många är långtidsarbetslösa? Hur ser ungdomsarbetslösheten ut? Hur mycket pengar lägger man på att skapa arbeten? Har satsningen på jobbcoacher varit lyckad? Hur får man människor som haft sjukersättning att komma i arbete?

Många frågor – lite olika svar beroende på om man är i regering eller i opposition.

Vem vill vara arbetslös? – frågade en av ledamöterna. Jag minns inte om han fick något svar, men där borde väl alla vara rörande ense. En fråga – ett svar. Eller?

Ingen vill väl vara arbetslös!? Vår erfarenhet av kontakter med våra arbetslösa medlemmar är att det man mest av allt vill är att få ett arbete. Att få tillhöra en arbetsgemenskap och få uppskattning för sin arbetsinsats är för de allra flesta helt avgörande för den egna självkänslan.

Vad tror du – finns det personer som vill vara arbetslösa?

/Alexandra Oljans Ahlin, Kommunikatör och utredare

Så har Littorin sagt det igen – att a-kassorna är oförmögna att klara av sitt uppdrag, att de inte klarar av att betala rätt ersättning i rätt tid. Senast för dryga två veckor sedan sa Littorin att personalen på a-kassorna sliter och jobbar och att ingen skugga skulle falla över dem.

Piska eller morot? Vad brukar funka bäst? Kanske både och?

Här på a-kassan är vi just nu väldigt uppmärksamma på hur piskan viner runt omkring oss, trycket på oss från omvärlden är tufft! Och visst känner vi press på oss att visa och bevisa att vi kan det här, att vi klarar vår uppgift. Vi gör allt vi kan för att förbättra situationen.

Men vi har i alla fall ett jobb! Om trycket på oss är stort så är det ingenting mot vad det är för dem som inte har ett jobb, inte får lön från en arbetsgivare, för dem som är beroende av våra arbetsinsatser.

Vi vill inte vara några gnällspikar, vi vill inte säga: vad var det vi sa. Vi vill inte framstå som fyrkantiga byråkrater som bara ser problem och inte möjligheter. Visst finns det problem men det finns också många möjligheter. Vi tycker att en socialförsäkringsutredning är jättebra – och vi finns här för att bolla olika möjligheter!

Förutom att vädret är som en enda stor skugga så känner vi också av skuggan från a-kassedebatten. Jag vill inte gå med håven...men lite morötter vore gott!

Känner du av piskan eller får du morötter?

/Alexandra Oljans Ahlin, Kommunikatör och utredare

Den 25 november beslutade riksdagen om en lagändring som innebär att a-kassorna kan bli skyldiga att lämna ut uppgifter om sina medlemmar till SCB. Vilka uppgifter det handlar om är inte helt klart. Lagen är nämligen så öppet skriven så regeringen har fått fria händer att bestämma det. Regeringens syfte med lagen är att den ska kunna få ett bättre beslutsunderlag för utformandet av arbetsmarknadspolitiken

Det har framförts kritik från olika håll när det gäller detta. När självaste lagrådet tittade på förslaget påpekade man att det kunde vara känsligt ur integritetssynpunkt att lämna ut uppgifter om medlemmarna. AEA har också, till riksdag och regering, framfört kritik mot förslaget. Vi är en medlemsorganisation och vi värnar våra medlemmars intressen. Jaha – kan någon då säga – Är det inte bra för medlemmarna med en väl underbyggd arbetsmarknadspolitik? Självklart är vi medvetna om vikten av att det finns bra beslutsunderlag när arbetsmarknadspolitiken, och speciellt arbetslöshetsförsäkringen, ska utformas och vi är i grunden positiva till att medverka i denna process. Men det skulle kännas mycket bättre om vi visste vad regeringen ska använda uppgifterna till och vilka uppgifter som man kommer att vilja ha. I regeringens proposition säger man att det t.ex. kan handla om person- och samordningsnummer, tidpunkter för in- och utträde ur en a-kassa och utbetald ersättning.

Ett argument som kommit upp i debatten är att a-kassorna inte hade några problem att lämna ut uppgifter till Skatteverket när det fanns möjlighet att i deklarationen dra av avgiften för fack och a-kassa. Skillnaden då mot nu, anser vi, är att det då fanns ett tydligt syfte, och vi kunde direkt se nyttan för våra medlemmar. Vilken är nyttan nu? Vad vill regeringen veta om våra medlemmar? Kommer uppgifterna hanteras på ett icke integritetskränkande sätt? Frågorna är många och svaren tyvärr alldeles för få.

Vad tycker du? Är det integritetskränkande att a-kassan ska lämna ut uppgifter om dig?

/Alexandra Oljans Ahlin, Kommunikatör och utredare